Maten

Vad åt man och hur tillagade man det? Lär dig laga god järnåldersmat!


Under äldre järnålder lagades maten över härden och i kokgropar, vilket var ett matlagningssätt som redan använts under sten- och bronsålder. Kokgropar motsvarar dagens ugnar. Fisk och kött lades i fuktig näver eller i stora blad och lades ned i gropen tillsamman med upphettade stenar från en eldstad. Över gropen lades ett lager jord och torv. Efter cirka 1-2 timmar var maten klar.

Under yngre järnålder slutade man använda kokgropar. Istället tillräddes maten i grytor och stekpannor av järn. Även grytor av täljsten användes. Grytorna hängdes upp i en kedja över elden.

Förvaring
Vid slakt av svin och nöt var det nödvändigt att kunna bevara köttet vilket gjordes genom torkning och rökning. Fisk behandlades på samma sätt för att förlänga dess hållbarhet. Kött, fisk, mjölk och säd kunde även syras (mjölksyre- eller vinsyrejäsning).

Palt
En vanlig typ av maträtt var paltbröd och blodpalt. I dessa ingick bland annat blod, korngryn eller kornmjöl som rördes till en smet som sedan formades till små bröd eller bullar. Bullarna gräddades på en häll eller i ett järn, de kunde även kokas. De färdiga paltbröden kunde även förvaras över vintern om de torkats.

Bröd
Bröd tillagades genom att låta degen självjäsa eller med tillsats av surdeg, som bidrog till att degen jäste. Under järnålder fanns flera olika typer av bröd och gräddningsmetoder. Tjocka ojästa bröd hade lång gräddningstid. Dessa bakades i askan i eldstaden.

Tunna ojästa eller självjästa bröd gräddades i ett järn eller på en lerhäll, de kunde även bakas i en ugn. Tjocka bröd med tillsats av surdeg gräddades i ugn. Bröden var ofta runda med en diameter mellan 5-18 cm. Tjockleken varierade mellan 0,5-1,5 cm. Bröden kunde innehålla havre, ärtmjöl, skalkorn, råg och i sällsynta fall även vete.

Bär, nötter och mjölkprodukter
De frukter och bär som använts är t.ex. smultron, hallon, blåbär, vildäpplen, slånbär och hasselnötter (bygger på fynd från Sverige). I Norge har rester hittats efter kål, lök, rovor, ärtor, bönor, krasse, hampa, plommon och valnötter. Mjölk fick man från kor och getter. Av mjölken gjordes bland annat smör och ost.

Dryck
Mjöd var en slags öl som tillverkades redan under bronsåldern. Under järnåldern ökade framställningen av mjöd kraftigt. Vikingarna var bland annat stora konsumenter av mjöd. En annan uppskattad dryck var vin.

  Man gjorde upp eld med stål, fnöske  och flinta.
Stål och flinta. Eld gjordes upp med hjälp av ett eldstål, flinta och fnöske.

Elden var den enda värme- och ljuskällan.
Den viktiga elden. Elden var den enda värmekällan i huset.

Matdags! Klicka här och laga vikingatida maträtter.
Laga järnåldersmat! I tråget ligger kokta rotsaker: vitkål, morötter och kålrot. De ska snabbt värmas i smält smör och honung. Jättegott! Klicka på rubriken eller bilden om du vill laga järnåldersmat!

Dukningen var enkel med föremål av keramik, trä och linne.
Dukat bord. Man åt ofta med träskedar ur keramikskålar.