Hantverk

Järnåldersmänniskor var duktiga på hantverk. Läs om de föremål man tillverkade! 


Järnet
Det viktigaste hantverket under järnåldern var givetvis det som fått ge namn åt hela perioden, nämligen järnframställningen. Järn användes till verktyg, redskap och vapen. Järnet är så viktigt så vi har en egen sida bara för järn. Läs mera under vårt avsnitt "Teknik" och "Produkter"! Det finns också många andra sorters hantverk som var viktiga för järnålderns människor.

Trähantverk
Det mest berömda exemplen på trähantverk under järnåldern är utan tvekan vikingarnas långskepp. Det var dessa fantastiska skapelser som möjliggjorde plundringstågen till Frankrike och England, kolonisationen av Island och Grönland, och handelsfärderna till Ryssland och östra Medelhavet.

Skeppen var klinkbyggda, vilket betyder att plankorna i skeppssidorna överlappade varandra. Ingen såg användes, utan plankorna bilades fram med en yxa. Dessutom såg man till att behålla träfibrerna hela, vilket gjorde plankorna starka, elastiska och motståndskraftiga mot röta.

Träsnideriet var också framstående på vikingatiden. Fantasifulla, snirklande bilder av djur, som ibland slog knut på sig själva fanns på allt från vardagsföremål till exklusiva gravgåvor.

Metallhantverk
Vid sidan om järnet var brons den mest använda metallen under vikingatiden. Brons är egentligen inte en metall utan en legering, en blandning av flera metaller, i det här fallet koppar och tenn. Under järnåldern hade järnet ersatt brons i de flesta verktyg och nyttoföremål.

Bronset användes framför allt till smycken, olika sorters beslag och spännen. Beslagen var ofta rikt utsmyckade och satt på kistor, remmar, betsel m.m. Spännen användes framför allt till att hålla ihop kläderna. Förutom brons användes även guld och silver vid tillverkning av smycken.

Textil- och sömnadshantverk
Textilhantverket under järnåldern dominerades av ylle och linne. En del exklusiva tyger som till exempel siden importerades, och en hel del skinn eller läder användes till en del kläder. De två inhemska textilierna dominerade dock.

Klädedräkten var praktisk; närmast kroppen bar man ofta en kjortel av lin. Yttre plagg som byxor, tunikor, mantlar och livstycken vävdes vanligen av ull. Ett av de absolut vanligaste fynden man gör när man gräver ut järnåldersboplatser är vävtyngder i lera. Det ger en aning om hur utbrett bruket av ylle var.

Skinn och läder användes huvudsakligen i strid som skydd. Andra användningar för olika textilier var i fisknät och rep (då vanligen hampa användes), och givetvis vid tillverkning av segel. Till detta använde man lin.

 

Bild på vikingatida vävstol i Årsunda.
Vävstol. På järnåldern hade man en speciell sorts vävstol som inte såg ut som dagens vävstolar. I denna vävde man tyg till kläder men också vackra bonader. De runda tyngderna längst ned på vävstolen är ett vanligt fynd vid utgrävningar