Årsunda

Årsunda var en viktig by på järnåldern.


Årsunda socken var en av Gästriklands nio centralbygder under järnåldern. Dessa bygder låg vid de bördigare jordarna där vattendrag och sjöar korsar sandiga åsar. Årsunda ligger i anslutning till Storsjön och Enköpingsåsen.

Gravar visar var bebyggelsen låg
Järnålderns fornlämningar i Årsunda finner man främst i byarna kring sjöar och vattendrag i anslutning till den bättre jordbruksmarken. Fornlämningarna består till största delen av gravar och järnframställningsplatser.

Järnålderns gravar låg i direkt anslutning till gårdarna vilket gör att gravarna visar var bebyggelsen låg. Kring åsen finns lätta sandbundna lerjordar som lämpade sig för uppodling.

Urgammal färdled
Möjligheterna till kommunikation har varit goda. Längs med åsen löper idag väg 272 vilken leder söderut mot Österfärnebo och vidare mot Uppsala. Den vägen bör vara lika gammal som, eller kanske till och med äldre än bosättningen. Flera runstenar med motiv från Sigurdsagan finns längs vägsträckningen vilket visar att det varit en fungerande färdled och sannolikt också handelsled. Också vattenvägarna har varit lämpliga.

Gästrikland levererade järn till Uppland
Ett flertal järnframställningsplatser och slaggvarp visar att det skett en överskottsproduktion av järn i Gästrikland. En järnframställningsplats i Trösken är daterad till omkring 300-talet efter Kristus. En kolningsgrop vid Hyttmarken på heden ned mot Österfärnebo har daterats till tidsintervallet 940-1122 efter Kristus.

Det verkar som om Gästrikland var ett uppland (en koloni) till Uppland och att vi levererat stora mängder järn till området vid Mälardalen. Det antas att de stora och kända båtgravfälten i Vendel och Valsgärde i Uppland är begravningsplatser för människor som skapat sig en förmögenhet på uppsamling av och handel med järn från Gästrikland.

Runstenen – kristen markering
Som många andra centralbygder under järnåldern har Årsunda en runsten. Runstenen markerade att människorna på platsen blivit kristnade. Stenen uppfördes som en markering innan den första kyrkan byggdes.

Runstenen och kyrkan uppfördes vid den sedan utflyttade byn Vallens ägor, vilken var en tings- eller samlingsplats under järnåldern. Kopplingen kyrka – runsten – tingsplats och det stora antalet gravar visar att Årsunda var ett ekonomiskt och politiskt centrum under vikingatiden.

Det saknade namnet Vi en gåta
Vanligast när det gäller bebyggelseområdena i Gästrikland under järnåldern är att det finns en plats kallad Vi som sedan vendeltid varit ett centrum, bebott och styrt av lokala stormän vilka kontrollerat handeln med järn.

Årsunda har inget känt vi, utan det är byn Vallen som haft den rollen i socknen. Att det saknas ett vi samtidigt som här finns det största gravfältet i Gävleborgs län, kan ses som motsägelsefullt men har säkert en förklaring.

 

Äldre bild från Sörbygravfältet i Årsunda.
Sörbygravfältet. I Årsunda finns ett av Gästriklands stora gravfält, Sörby-gravfältet. Det visar att här låg en gång en by.