Transporter

Hur färdades man på järnåldern?


Under järnåldern var de transportsätt man hade att välja mellan att gå till fots, rida till häst, åka båt eller bli dragen i en kärra bakom oxar. Att gå var nog det allra vanligaste. De få vägar som fanns att använda var så pass smala och ojämna att det var lättast att ta sig fram till fots.

Vägarna följde åsarna
Vägarna gick för det mesta längs åsarna. Åsarna är rester av avlagringar som bildats då isen smälte efter den senaste istiden. Åsarna ligger högt i landskapet, och är uppbyggda av rullsten och sand. Det här betyder att de vatten som hamnar på dem vid regn eller översvämningar inte ligger kvar utan snabbt rinner igenom och lämnar åsarna torra. Åsarna var alltså perfekta att använda sig av när man skulle förflytta sig snabbt. Resten av landskapet bestod ju mest av tjocka, svårgenomträngliga skogar och sanka myrar.

Enköpingsåsen huvudled söderut
Enköpingsåsen var något av en huvudled söderut. Den går ända från Bollnäs och passerar förbi Ockelbo, Sandviken, Årsunda, Österfärnebo och ner i Mälardalen. Den fortsatte faktiskt hela vägen till Trosa i Sörmland. Det var Enköpingsåsen man följde om man skulle ta sig från Årsunda till Birka och vidare ut i världen.

Liten bäck var segelbar å
Ett annat sätt att förflytta sig snabbt över stora avstånd var givetvis på vattnet. Vikingatidens långskepp är ju berömda, men de allra flesta järnåldersskepp var betydligt mindre. Farlederna såg annorlunda ut på den tiden eftersom landhöjningen fått många vattendrag att nästan försvinna. Mellan vikingatidens vattenstånd och dagens skiljer det ungefär 5 meter. Det som idag är en liten bäck kan ha varit en fullt segelbar å på den tiden. Båtarna gjorde det möjligt att förflytta stora mängder varor över ett stort avstånd.

Hästen
Att rida till häst var givetvis ett alternativ för den som ville ta sig fram snabbt. I många gravar i Gästriklands kulturbygder har man hittat betsel och annan hästutrustning. Hästen var också ett nära nog heligt djur för järnålderns människor. Hästmotiv har hittats på runristningar, smycken och träsniderier. Hästen var även flitigt förekommande i mytologin och sagorna.

 

Bild på modell av den vikingatida Björkebåten.
Björkebåten. Bilden visar en modell av Björkebåten som hittades i en mossmark i Hille år 1928. När den undersöktes och togs upp tjugo år senare upptäckte arkeologerna att den var en sorts roddbåt. Stenen i mitten användes för att göra båten stadigare i vattnet. I början av 1980-talet daterades båten till 400-talet efter Kristus. Du kan se både modellen och den riktiga Björkebåten i Länsmuseets utställning "Spår av liv".