Blästerugn och malm

Hur framställde man järnet och vad behövdes? Se hur man framställer järn på järnåldersvis!


Järnframställning på järnåldersvis i små handbyggda ugnar kallas för direkt järnframställning eller blästbruk. Det färdiga järnet blir direkt smidbart från ugnen och kräver ingen mellanprocess för att bli användbart.

Så här gjorde man
De olika momenten är:
- malmtäkt
- insamling av bränsle (ved)
- kolning
- rostning
- bränning av malmen i järnugnen ("blåsning")
- bearbetning av den färdiga järnklumpen

Järnet smälter inte helt
Järnframställningen sker i en ugn med tillförsel av luft (bläster). Järn och kol tillsätts. Man ska ha dubbelt så mycket kol som järnmalm. Järnet smälts inte helt i ugnen, eftersom detta skulle medföra att järnet skulle komma att innehålla för mycket kol och därför skulle behöva bearbetas ytterligare innan det blir smidbart. Järnets konsistens blir seg och trögflytande.

Många olika slags ugnar
Ugnen kan ha flera olika egenskaper som kan förekomma samtidigt eller i kombinationer:
1. Den kan vara byggd som en trattformig/halvrund grop ("gropugn") eller som ett cylinderformat schakt ("schaktugn").
2. Den kan vara grävd i markytan eller i en uppbyggd hög.
3. Den kan vara utrustad med blästerintag eller inte. Blästerintaget sitter på framsidan av ugnen och där går luften (syre) från en eller två bälgar in för att hålla temperaturen jämn. Syret har två funktioner i framställningsprocessen: det behövs för att hålla själva driften igång men också för att underlätta separationen av slaggen från järnet.
4. Slutligen kan ugnen vara utrustad med slaggavtappningskanal eller ej. Slaggen som försvinner ur järnmalmen samlas ofta i ugnens botten. Ibland har man velat tappa den under processens gång istället för att raka ur den efter bränningen. Då gör man en kanal ur ugnen och en grop framför där slaggen kan rinna ut.

Svårt att bestämma åldern på en ugn
Det verkar svårt att säga vilka ugnstyper som hör till vilka tidsperioder. Det varierar med olika regioner i landet och med olika teknologier inom samma region. I Gästrikland verkar i alla fall olika varianter på gropugnen vara vanligast under samtliga av järnålderns perioder. Ugnarna är ofta anlagda i lättgrävda sandiga områden. Olika typer av ugnar hör troligen ihop med olika typer av järnmalm.

 

Bild på blästerugn från järnåldern från Länsmuseets Gävleborgs utställning "Spår av liv".
Blästerugn. Så här ser en blästerugn ut vid en arkeologisk utgrävning.

Så här kan järnhaltig rödjord se ut.  Från denna jord framställdes järnet.
Malm. När man framställer järn kan man använda både den järnhaltiga myr- eller sjömalmen men också järnhaltig jord. I hinken kan du se sjömalm.

Blästerugnen.
Hur gjorde man? Följ med och se hur man kan framställa järn idag på järnåldersvis! Klicka på rubriken eller bilden för att läsa mer!