Ämnesjärn

Ämnesjärn var grundmaterialet till många produkter.


De halvfabrikat som tillverkats av den färdiga järnklumpen (luppen) kallas ämnesjärn och kan se ut på olika sätt. De kan vara stavformiga eller formade som små spadar. De spadformiga ämnesjärnen har tillverkats i Gästrikland, Hälsingland, Jämtland, Ångermanland och Medelpad.

Längsta ämnesjärnen
Ämnena är olika långa beroende vilket landskap de kommer ifrån. De gästrikländska är längst av alla. De längsta järnen i Gästrikland har daterats med C14-metoden till hundratalet efter Kristus. De är 55 cm långa och väger cirka 1,3 kg.

Bevisade god kvalitet
Spadformiga ämnesjärn från Gävleborgs län har hittats så långt bort som på andra sidan Östersjön. Man tror att formen är ett sätt att visa för en köpare långt borta att kvaliteten på järnet är så bra att det går att vika utan att det spricker. Du kan titta på typiskt gästrikländska ämnesjärn i länsmuseets arkeologiska utställning "Spår av liv".

Fynd av gömda ämnesjärn i Valbo och Torsåker
Ämnesjärn hittas för det mesta som depåfynd, det vill säga de har blivit nedgrävda som ett kapital inför sämre tider. Av någon anledning har de då inte sålts eller smitts ut till färdiga föremål. Depåerna kan ofta innehålla mer än tio järn. Sådana depåer hittas ofta i boplatslägen från järnåldern. I Gästrikland har depåfynd av ämnesjärn påträffats exempelvis i Valbo och Torsåker.

 

När man framställt järnet smiddes det ut till smala plattor, "ämnesjärn". Dessa smiddes  sedan till andra föremål.
Ämnesjärn. När man framställt järn smidde man ut järnet till smala plattor, ämnesjärn. Dessa var halvfabrikat till de andra föremålen som man ville smida. Dessa ämnesjärn finns i länsmuseets utställning "Spår av liv".