Kråknäsjärnet

I Torsåker hittades 1993 ämnesjärn och järnluppar. Nu har de och fyndplatsen undersökts! Läs mer här!


Det var i april år 1993 som en privatperson med metalldetektor fann tolv ämnesjärn och två obearbetade järnluppar vid en kulle vid Kråknäset i Torsåker. Båda fynden är av mycket stort intresse. Eftersom fynden togs upp utan antikvarisk medverkan var det angeläget att själva fyndplatserna dokumenterades och undersöktes. Länsmuseet Gävleborg undersökte platsen tillsammans med GeoArkeologiskt laboratorium under perioden 5-8 november 2001.

Ämnesjärn och järnluppar
Ämnesjärn är halvfabrikat som man tillverkade för att sälja. De är långa, spadformiga, tunna järnstycken som ofta har vikts för att visa vilken kvalité de hade. Från ämnesjärnet kunde man sedan tillverka föremål. En järnlupp är det järnstycke man får efter att ha framställt järn i en blästerugn. Järnluppen är ofta full med kolrester och måste renas innan den kan användas, till exempel till ämnesjärn.

Gamla och unika
Ämnesjärnen är några av de äldsta man hittat genom sin ålder och lupparna är sannolikt de enda i sitt slag i Skandinavien, om inte i Europa. Efter dateringar fann man att ämnesjärnen är cirka 2000 år gamla. De tolv ämnena tillhör de största man hittills funnit. De är omkring 550 mm långa och väger cirka 1000 g styck. Lupparna daterades från tiden 530-650 efter Kristus och är de enda man funnit från tiden före vikingatiden. De är ganska stora, 35´30´15 respektive 45´25´20 cm stora samt 25 respektive 33 kg tunga.

Obearbetat järn
De båda järnlupparna som påträffades ett par meter från ämnesjärnen trodde man var samtida med dessa. De låg nära varandra och i närheten fann man rester efter romartida ugnar som var så stora att de kan rymma smältor av den aktuella storleken. Lupparna har tagits ut obearbetade ur ugnarna och det är unikt. De håller även en mycket hög kvalitet och innehåller inte så mycket kol eller slagg. Detta innebär att järnframställningsprocessen har varit effektiv. Det är ovanligt att helt obearbetade luppar hittas och de kan berätta om hur järnframställningen kan ha gått till.

Tjuvgömma eller "kassaskåp"?
Ämnesjärnen och lupparna låg vid varsitt stort stenblock på några meters avstånd från varandra. Enligt några uppfattningar har ämnesjärn i flera fall hittats utmed de gamla handelsvägarna. Kråknäset ligger inte vid någon känd handelsväg. Därför tror man att ämnesjärnen kanske har gömts undan som en tjuvgömma. De kan också har förvarats i jorden (den tidens kassaskåp) i avvaktan på att handelsmän passerade trakten eller tills att smeden själv hade möjlighet att sälja dem på någon marknadsplats.

 

När man framställt järn smidde man ut järnet till smala plattor, "ämnesjärn". Dessa var halvfabrikat till andra föremål som man ville smida. På denna bild ser du de s.k. Kråknäsjärnen som finns i Länsmuseets utställning "Spår av liv"
Ämnesjärn. När man framställt järn smidde man ut järnet till smala plattor, ämnesjärn. Dessa var halvfabrikat till andra föremål som man ville smida. På denna bild ser du de så kallade Kråknäsjärnen som finns i länsmuseets utställning "Spår av liv". Foto: P-E Jäderberg.


Kråknäs. Här hittades tolv ämnesjärn och två järnluppar. De hade legat gömda här i många hundra år.