Åsmundshyttan

I byn Åsmundshyttan har man framställt järn i 2000 år. Läs om den spännande historien!


Järnhantering vid Åsmundshyttan
Åsmundshyttan har en lång och rik historia. Det strömmande vattnet i Getån, den bördiga jorden och tillgången på järnmalm har varit viktiga förutsättningar för utvecklingen. Redan vid tiden för Kristi födelse pågick järnhantering baserad på sjö- eller myrmalm.

Fram till slutet av 1800-talet bedrevs bergsbruk och järnhantering vid sidan av jordbruket. Gårdsägarna kallades inte bönder utan bergsmän och de betalade skatt i form av järn.

Hytta och hammarsmedja
På 1500-talet omnämndes hyttan i Åsmundshyttan för första gången och den betecknades då som "uråldrig". Hyttan och den stångjärnshammare, som också fanns här, låg vid samma damm. Vattentillgången varierade och en stor del av året låg produktionen nere.

År 1686 gick hyttan 31 dygn och gav 112 skeppund (ca 22 ton) tackjärn. Byns nio bergsmän ägde då anläggningen gemensamt med bergsmännen i grannbyn Västerhästbo. Hyttan och hammaren i Åsmundshyttan var i drift till 1720-talet, då en ny hytta uppfördes i Västerhästbo.

Den gamla bykärnan
Hyttplatsen i Åsmundshyttan låg sannolikt på östra sidan om ån. I direkt anslutning till hyttan kring åns båda sidor, låg den gamla bykärnan med de nio bergsmansgårdarna. Idag finns tre av dem kvar på sina ursprungliga tomtplatser. Inom området för den gamla bykärnan finns också spår av äldre dammanläggningar, husgrunder, slaggvarp och en äldre vägbro.

Befolkningen
Under första hälften av 1800-talet bodde ca 150 personer i Åsmundshyttan. På varje bergsmansgård fanns, med drängar och pigor, ett tiotal personer. Utanför de stora gårdarna var soldater, dagsverksarbetare, hytt- och gruvdrängar bosatta i mindre bostadshus. Denna grupp uppgick till ett 60-tal personer.

Bergsmansgården
Tiden runt 1800-talets mitt har i mycket hög grad präglat byns struktur och de bergsmansgårdar som finns bevarade idag.

Bostadshusen fick ofta en likartad planlösning med farstu, litet kontor, kök, kökskammare och "arstuga" (en andra kammare). På övervåningen fanns en festsal som sträckte sig över hela husets bredd. Ladugårdarna byggdes på många håll om under 1880-talet till trelängade byggnadskomplex, som även inrymde stall, loge och vagnslider. Detaljer att uppmärksamma på en bergsmangård är gjutna järnhällar, järnkaminer och klensmidesarbeten av hög kvalitet.

"Laga skifte"
Laga skifte, som genomfördes i Åsmundshyttan på 1860- och 70-talen, innebar att åkermarken delades upp i större sammanhängande skiften så att jordbruket skulle kunna drivas effektivare. Många gårdar flyttades ut från den gamla bykärnan och de gårdar som låg kvar kunde expandera på den mark som blev över.

  En slaggklump från Åsmundshyttan.
Gammal järnhantering. I Åsmunds-hyttan har man framställt järn sedan Kristi födelse. Järnet har lämnat spår i olika tider. På bilderna ser du tvåtusenårig slagg, en hytta från bergsmansepoken, tackjärn och vikingatida järn på en trapphäll av järn.

En avritning av en karta från år 1765 över Åsmundshyttan.
År 1765. Så här såg Åsmundshyttan ut år 1765. Nere vid ån fanns en såg och på västra sidan bron odlades både kål och humle.