Isaksberg i Åsmundshyttan

Läs hur man undersöker en gammal hytta i Åsmundshyttan!


Att läsa landskapet och dess lämningar är en av de intressanta uppgifter som arkeologer har som uppgift.

Vårda och röja
Isaksberg är en plats som Torsåkersborna intresserat sig för sedan en tid tillbaka. Önskemål fanns att få vårda och röja lämningarna och att en kartering (mätning och uppritning) skulle göras.

Hammare och hytta?
Det man visste om platsen var att bönderna i byn Hästbo haft en hammare på platsen. Hammaren omnämns första gången i en skriftlig källa år 1676. I källorna omnämns också en hytta, men det är osäkert var denna legat. Det fanns en misstanke om att även hyttan låg i Isaksberg. Det har även funnits ett smedsboställe på platsen vilket finns med i kartmaterial från 17- och 1800-talen. Smeden hade med andra ord sin bostad och en del odlingsmark i anslutning till hammaren vilket var ganska vanligt i Gästrikland.

Vad hade funnits på platsen?
Avsikten med uppdraget var att undersöka lämningen efter hammaren och att leta efter rester efter en eventuell hytta. Vi hoppades kunna klarlägga vilka aktiviteter som hade ägt rum där.

Undersökte platsen med olika metoder
Först inventerades platsen noggrant. Det var nödvändigt att krafsa litet i markytan för att se vilken typ av slagg som låg här. Hyttslagg och hammarslagg ser nämligen olika ut. Det provstacks med sond i marken för att se hur det såg ut under markytan över hela området. Uppmätning och ritning utfördes med hjälp av så kallad DGPS-teknik, det vill säga digital satellitmätning.

Utnyttjade bäckens fall
Lämningarna i Isaksberg ligger i anslutning till en bäck där vattnet faller snabbare. Hyttor och hamrar anlades ofta ett stycke från den befintliga bebyggelsen och på en plats där man kunde utnyttja ett naturligt fall. Dessa platser låg ofta i skogen när de började användas, men sedan kan en bybebyggelse ha uppstått kring dem.

Odlade marken omkring hyttan
Vanligt var också att man tog upp odlingar vid hyttan för att kombinera de båda näringarna. Människorna planerade alltid sin omgivning så att naturen utnyttjades på bästa sätt. Terrängmässiga egenskaper hos en plats var bestämmande för vilka verksamheter som skulle komma att äga rum där, allt efter behov och möjlighet.

Resultatet av undersökningen
Inga rester efter någon hytta påträffades på platsen. Där fanns ett mindre område med blå hyttslagg men denna verkade vara ditkörd av någon anledning. Däremot fanns lämningar av vad som tolkades som två olika hamrar på platsen. Den mest tydliga grunden på platsen, den som syns i bild 1 och 3, härrör enligt flera muntliga uppgifter från en såg som anlades där efter det att hammaren lagts ned.

Den stora vallen i områdets övre del är en dammvall som medverkat till att leda om vattnet bort mot fåran med det högre fallet. Ett kolupplag fanns över en större yta och även ett par husgrunder med spisrösen.

Smedens bostad har också lämnat efter sig en grund och ett antal odlingsrösen. Rapportering och tolkning utförs av Riksantikvarieämbetet men kommer att ges ut i länsmuseets rapportserie. Platsen kommer sedan att vårdas och skyltas.

 
Isaksbergs hyttruin
Sentida såglämning vid bäckfåran.
Den är anlagd på platsen för den gamla hammaren.


En arkeolog mäter ut ruinerna med digitalt mätsystem.
Mätning. Man mäter in dammvallen med digital satellitmätning som ger exakta mått.

En dammvallen vid hyttan,
Vallen. Såglämningen går över i den gamla dammvallen.