Gruvorna i Torsåker

Vilka gruvor fanns i Torsåkerbygden? Läs om den spännande Stollgången!


Sedan medeltiden har malm brutits ur berg i Gästrikland. I Torsåkers socken ligger gruvorna i två parallella malmstråk, det större är ca 1,5 mil långt. Det var ett allmänt talesätt i Torsåker att gruvorna inom socknens gränser "är lika många som dagar i år".

Brytningen var ett tungt och slitsamt arbete. Redan på 1700-talet märks en yrkeskår av gruvarbetare. De var anställda och avlönade av bergsmännen.

Kompass och slagruta
Tillgången på malm har tidvis varit knapp i landskapen. Kvalitén på malmen i Torsåker och Ovansjö varierade också, svavel och andra föroreningar gjorde malmen "rödbräckt". Bergsmännen tog därför också malm från gruvor i Dalarna.

På 1600-talet användes bergskompass vid malmletning. Den visade drag endast i horisontella led. På 1700-talet kom gruvkompassen. Den kunde användas på stora djup och visade var det fanns malm både horisontellt och vertikalt.

Innan kompasserna fanns kunde man söka malm genom att iakttaga vilken växtlighet som fanns på platsen eller hur terrängen såg ut. Det finns även uppgifter om att bergsmännen använda slagruta vid malmletning.

Med eld och vatten ned i berget
Fann man malm som troddes vara värd att bryta, röjde man först undan skog och annan växtlighet. Sedan bröt man med spett och slägga vad som gick av det översta berglagret. Så staplades ved på berget.

Veden antändes och när den brunnit ned, hälldes vatten över den heta bergytan. Berget blev skört. Med kil och slägga kunde malmen brytas till några decimeters djup. Så tändes ett nytt bål.

"Puttor" i berget
På detta sätt fick man efterhand ett hål i berget. I Torsåkers berg fanns mängder av hål i bergen, som i folkmun kallades "puttor". När hålet bearbetats ytterligare och blivit djupare, fick det namnet schakt eller gruva. Gångar som följde malm-förekomsten, fick namnet "ort" eller "stoll".

Kalkbrott
Det har också funnits flera kalkbrott i landskapet. Kalken eller limstenen behövdes i masugnsprocessen för att göra slaggen lättflytande. Trots att anläggningen var en gruva med orter och gångar talade man alltid om den som kalkbrottet eller bara brottet.

  En av gångarna i Storbergsgruvan.
Storbergets gruva. Här byggdes under 10 år en lång gång för att tömma ut vatten i gruvan. Klicka på bilden och läs om det dramatiska arbetet!

Valls kalkbrott Valls kalkbrott. Kalkbrotten var nöd-vändiga i ett järnproducerande område. Många kalkbrott är idag vattenfyllda.
Slagruta
Ill.: William Eriksson
Slagrutan. Slagruta ansågs vara en tillförlitlig metod att hitta malm och även platser för att gräva en vattenbrunn.