Tvätt och utedass

Läs om hur man tvättade och skötte andra hushållsbestyr. Lär dig att göra ditt eget tvättmedel!


 

Man skulle kunna tro att bruket var ett lortigt ställe. Svart kol och järn, rök och damm av farliga slag. Maten var det inte så mycket bevänt med och husen kunde vara dragiga. Kläderna blev fort smutsiga under det hårda arbetet som hela familjen var tvungen att utföra.

Men bruket hade en sträng arbetsorganisation och vad man än behövde så fanns det inom brukets trygga område. Här fanns tvättstuga, rena utedass och det nödvändiga slaskskjulet.

Den nödvändiga tvätten
Det var främst kvinnorna som skötte hushållsarbetet. Det var också de som fick utföra många tunga arbeten. Ett av dessa tunga sysslor var den nödvändiga tvätten.

Tvätten försiggick i tvättstugan som låg vid ett vattendrag. Det var tungt att dra kläderna på hushållets enda transportredskap, skottkärran. I tvättstugan fanns en stor vedeldad kittel som kläderna kokades i. Tvätten lades i blöt i rengöringsmedel. Man använde egentillverkad såpa eller asklut. Dagen därpå byttes vattnet och tvätten kokades i nytt såpvatten. Så skulle den skrubbas och sköljas. Det var ett hårt arbete att skrubba och skura tvätten. Så skulle tvätten sköljas från bryggan direkt i sjön, både vinter och sommar.

Tvätten hängdes alltid upp utomhus och på vintern kunde det hända att den frös. När den var torr skulle den strykas och örngottsbanden, krusades, veckades med ett knivblad. Husmoderns stolthet var det välstädade linneskåpet.

Mannens kläder skulle vara hela och rena. Det sägs att smedshustrurna tävlade om vem som hade den renaste maken, även om de vita kläderna snabbt blev smutsiga och männen ibland inte tvättade sig på två veckor.

Ett rent hem?
Kvinnorna satte en ära i att ha en rent och prydligt hem. Men det är inte alla som minns det så. Denna berättelse är från Tolvfors bruk från 1870-talet:

Städa, de va inte så mycket me de inte. De va inte så kinkit heller. I hörna va de väl dvärgsnät, hela survar, å dom satt där nog hela år, tess käringen te jul gjorde en stångkvast utå björkris me en lång stång te handtag, å den for hon ikring å fläkta me kring tak å väggar, så damme yrde. Oppe i take mellan bräderna, där låg de väl fina högar både me damm å sot å krita imilla, men de va ingen som hadde nåt obehag av de inte. Å så skura dom, å de va å stå barfota på kvasten å skrubba å gno. Å kritvitt vart de! Å sen skjussa dom iväg skurvvattne till ett hål i golve, där de fick rinna ner, å sen satte dom i e tapp, å så va de klart.

Lägst i rang - skithusgubben
På gården bakom bostaden fanns utedasset och slaskrummet. Utedasset delades mellan några familjer och man turades om att städa. Det skulle skrubbas ordentligt och man kunde pryda väggarna med tidningssidor eller bilder.

Desto mer snuskigt var det i det illaluktande slaskrummet där råttorna frodades. För att skrämma bort dem gällde det att föra oväsen innan man gick in. Men slaskrummet städade man inte själv. Istället fanns de illa ansedda "skithusgubbarna" som stod lägst i rang på bruket. När de körde omkring med sin illaluktande last höll sig bruksfolket borta.

  Klicka för att läsa mer om hur du kan göra ditt eget tvättmedel!

Asklut och björkaska. Det var ett hårt arbete att tvätta. Tvätten kördes till tvättplasen i skottkärra, omman hade någon sådan. Tvätten sköljdes alltid i sjön, sommar som vinter.

Du kan tillverka ditt eget tvättmedel på ett enkelt sätt! Klicka på bilden för att läsa mer!