Järnbruken växer fram

Hur skapas järnbruken från bergsmanshyttorna? Vilka är helt nya och varför? Vad var viktigt nu?


Många av de järnbruk om växte fram var egentligen bergsmanshyttor från 1500- och 1600-talen. Med tiden ville bergsmännen göra arbetet mer effektivt. Många blev duktiga att göra få saker, de blev mer specialiserade. Man gick ihop för att få lägre kostnader för sin järnframställning.

Mäktiga familjer ägde bruken
Adelsmännen hade naturligtvis större kontaktnät och kapital än bergsmännen. Deras nya bruksanläggningar växte snabbt förbi de gamla hyttorna. Många bergsmanshyttor växte också till bruk, bl.a. Forsbacka. Vid denna tid, 1600-talets mitt och 1700-talets början, köptes och såldes många bruk.

Några stora, mäktiga familjer dominerar bruksmiljön. Här kan nämnas familjerna Hierta på Högbo, Petre i Hammarby och Bröms i Ockelbo.

Åmots bruk - byn som växte från ingenting
Åmots bruk är ett exempel på hur bruk anlades. Före 1700-talet fanns endast två mindre byar här. Vid denna tid hade Catharina Bröms en masugn i Åbron och en smedja i Brattfors. Nu ville hon bygga i Åmot, som då inte fanns. Runt Åmot fanns det gott om skog. På denna tid var det viktigt, eftersom kolförbrukningen var stor på ett bruk. Man valde en plats vid ett vattendrag, så att man kunde utnyttja vattenkraften.

Bruket grundades 1710. Det första som byggdes var hammarsmedja och strax därefter stod masugnen klar. Malmen hämtades från Torsåker men år 1725 upptäcktes rika malmområden vid Vintjärn i närheten.

Catharina Bröms avled år 1735 men bruket fortsatte sin produktion. Åmots bruk ingick nu i Ockelboverken som vid denna tid var Gästriklands största arbetsgivare med 300 personer anställda. Tackjärn transporterades till smedjan i Katrineberg.

Under 1800-talet växte det lilla samhället och år 1856 moderniserades smedjan med en ny metod; lancashiresmidet. Från år 1887 ingick Åmots bruk, tillsammans med Ockelboverken, att ingå i Kopparbergs och Hofors sågverks AB, men detta ledde till att både masugnen och smedjan i Åmot lades ned. Istället blev Åmot en viktig plats för företagets stora skogsförvaltning.

 


Forsbacka bruk.
På kartan syns både hammare och masugn. Klicka på rubriken eller på bilden för att se en större bild!

 

Åmots bruk

Catharina Bröms bruk. Åmot grundades 1710 av Catharina Bröms, en av  Gästriklands kvinnliga brukspatroner. På bilden ses det unika kolhuset. Klicka på bilden eller rubriken för att läsa mer om hennes spännande liv.


 

Kartbild över Åmots bruk.

Åmots bruk. Här kan du se hur Åmots bruk såg ut i mitten av 1800-talet. Klicka på bilden för att se en större karta!