En ny industri


Järnbruk byggs i hela mellan-Sverige under 1600-talet och också i Gästrikland. Här byggs järnbruken där det förr legat bergsmanshyttor eller där man ville ha dem. Nu producerades allt mer järn och bergsmanshyttorna konkurrerades ut.

Nya samhällen växte upp kring bruket
Runt järnbrukets hytta växte ett helt nytt samhälle upp. Alla som arbetade i hyttan eller smedjan bodde på bruksområdet. Här fanns bostäder för arbetarna och deras familjer, ladugårdar, åkrar och ängar. Det lilla samhället var nästan som en liten isolerad ö i landskapet.

Men även runt om bruket var många beroende av det. Många bönder försörjde sig på att tillverka och leverera kol till bruket och andra fraktade järnet till staden.

Forsbacka bruk
På Forsbacka bruk fanns en drivande brukspatron, Johan Magnus af Nordin, som ägde bruket under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Han byggde upp bruket med hjälp av en kunnig ingenjör, Olof Forsgren, som byggde både arbetarbostäder och smedjor. Klicka här för att läsa mer om den duktige Forsgren!

Nya uppfinningar leder till nya bruk
När järnframställningen ökade allt mer fick järnbruken också sälja mer järn. Och ju mer det gick att sälja desto mer ville man producera. Nu följer en lång tid av en fantastisk uppfinningsrikedom och framtidstro bland brukspatronerna. Det byggs nya bruk. Man använder nya sätt att framställa järnet ännu billigare och göra det ännu bättre.

Engelsk uppfinning räddade Högbo
En av de största upptäckterna gjordes i Högbo. Där hade den skuldsatte brukspatronen Göran Fredrik Göransson tagit en stor chans och köpt en uppfinning från Storbritannien. Uppfinningen var ett sätt att göra smidbart järn direkt utan att hantera det i smedjan. Men uppfinningen var svår att få att fungera, mer än papperet. Klicka här för att läsa mer om den nya uppfinningen bessemermetoden!

Exporten var viktig
Stora delar av det järn som såldes gick till andra länder. Under 1800-talets början exporterade man stora mängder stångjärn men handeln tog fart rejält efter 1856 när export av tackjärn blev tillåtet. Järnet var en viktig byggsten i framväxten av det nya Europa och Amerika.

Man gjorde också reklam för sig i Nordamerika och andra platser där det anordnades så kallade världsutställningar. I Philadelphia i USA anordnades en sådan utställning år 1877 och där hade Sandvikens Jernverk en stor monter.

Bruken tillverkade tråd, band och rör
Järnbruken började nu att tillverka produkter: järntråd, band och rör vid sidan om råvaran, stångjärnet. Detta ledde till att handeln med färdiga produkter ökade och blev allt större. Till slut var det inte många bruk kvar som framställde endast tack- och stångjärn utan man hade oftast också någon verkstad.

 
Högbo bruk som det såg ut 1837.
 
Högbo bruk. Klicka på bilden eller rubriken för att se hur Högbo bruk såg ut i mitten av 1800-talet.
 
Orangeriet i Forsbacka

Olof Forsgrens Forsbacka. Många av Forsbackas hus byggdes av den duktige ingenjören Olof Forsgren, som huset på bilden. Det är ett orangeri där man förvarade känsliga trädgårdsväxter under vintern. Klicka på rubriken eller bilden för att läsa mer om Forsgren!

Göran Fredrik Göranssons minnesplakett

 
Göran Fredrik Göransson. Han lyckades förverkliga uppfinningen om att göra järn till stål genom tillförsel av varm luft. Klicka på rubriken eller bilden för att läsa mera!