Stål och järn


Det är lätt att tro att stål är något som man började tillverka först när man uppfann bättre metoder och utrustningar. Men så är det inte.

Skillnaden är kolhalten
Man har tillverkat stål och järn ungefär lika länge. Skillnaden mellan stål och järn är egentligen bara kolhalten. Tackjärnet hade en kolhalt på ca 4 procent. Det var för mycket. Stångjärnet skulle ha låg kolhalt i järnet så att det inte skulle bli sprött. När man hade bearbetat järnet i smedjan genom att värma upp det och minska kolhalten så var den nere i ca 0,1 procent. Då blev järnet mjukt och segt.

Ibland tog järnet åt sig mer kol och då blev det stålartat. Stål är alltså järn men med mer kol i. I stål är kolhalten mellan 0,5 och 2 procent. Stålet kunde användas till att göra knivar, lieblad eller yxor. Stålet är mycket hårdare än järnet och kan därför vässas.

Olika metoder
Man kunde tillverka stål på olika sätt. Man kunde framställa stål direkt ur malm i en härd och alltså inte smälta malmen i en masugn. Man kunde också smälta tackjärn i en härd och därigenom få fram stål som sedan bearbetades i en hammare.

Den sista metoden var avancerad. Då lades stångjärn tillsammans med ett annat kolhaltigt ämne och hettades upp. Stångjärnet tog till sig kolet och förvandlades till stål.

Gammalt kolstål - vassa eggar
För att kunna vässa stål, måste det härdas. Då värms det upp till en viss temperatur där stålet har den egenskap man vill att det ska ha, beroende på vad det ska användas till. När temperaturen uppnåtts, kyls det hastigt av i vatten. Då har stålet "fastnat" i detta skick. Värms stålet upp igen, försvinner egenskapen.

Gammalt stål är ofta av bra kvalité. Om man får tag på en äldre täljkniv kan det ofta sitta ett knivblad av kolstål i skaftet. Detta stål är av mycket hög kvalité och kan slipas så det blir vasst som ett rakblad. Ofta har äldre knivar slipats så mycket att knivbladet blivit mycket smalare, som ett tecken på bra kvalité.

 

Här läggs det heta järnet på städet för att smidas.
Foto: Michael Ahne/LMG

Smide. När man smider måste man passa så att ämnet inte blir för varmt för kan det bli alldelse för skört för att smida ut.Järnet på bilden har lagom färg och temperatur - men det gäller att skynda sig för det kalla städet kyler snabbt.

Om man ska härda stålet ska det helst ha en körsbärsröd färg. Färgen syns bäst om man har det riktigt mörkt i smedjan.