Tidskartan

Här kan du läsa mera om de spår som finns kvar idag efter järnbruken!


Järnbruken

Karta över Gästrikland
 
Järnbruk

Axmar bruk

Axmar bruk ligger längst norrut Gästrikland. Här började man framställa järn 1671. Den hytta vi kan se idag är från 1860-talet. Då uppfördes här ett helt nytt och modernt järnverk med masugn, smedja och valsverk. Under slutet av 1800-talet hände mycket inom järnhanteringen och järnverket blev snabbt föåldrat. År 1927 lades järnverket ned.
 
Edske masugn
Det idag så oansenliga Edske är en världshistorisk plats! Här lyckades Göran Fredrik Göransson en sommardag år 1858 för första gången rena tackjärn till stål genom den nya bessemermetoden. 
 
Forsbacka bruk
Under 1500-talet framställde man järn här i en bergsmanshytta. Mot slutet av 1800-talet växte bruket till ett järnverk som lades ned under 1980-talet. Idag kan man se masugnar och rostugnar. Intill det stora industriområdet ligger den vackra bruksparken och herrgården från 1777, liksom orangeri, kägelbana, grindstuga, brukskontor och arbetarbostäder.
 
Gammelstilla bruk
Gammelstilla bruk grundades på 1650-talet. Under 1800-talet expanderade verksamheten. Då byggdes en ny smedja, en hytta och en mekanisk verkstad. I dag är Gammelstilla en fridfull idyll med många lämningar från järnbrukstiden. Stångjärnssmedjan, kraftstationen och de mekaniska verkstäderna med sina verktyg och maskiner finns kvar att beskåda.
 
Gysinge bruk
Gysinge bruk är ett av Sveriges finaste vallonbruk, uppfört under 1700-1800-talen. De flesta industribyggnader är borta men kvar finns den ståtliga herrgården, de långa raderna med arbetar- och smedsbostäder, kallbadhuset, orangeriet, värdshuset, brukshandeln och flera magasin och smedjor som ingår i den välbevarade anläggningen.
 
Hammarby bruk
I Hammarby fanns en hytta och smedja redan i slutet av 1500-talet. Under 1800-talet växte ett järnbruk fram och där arbetade man med järnhantering fram till nedläggningen 1886. Från brukstiden finns många hus bevarade, den vackra herrgården, det lilla lusthuset och det gamla stenhuset är bara några byggnader som står kvar.

Högbo bruk
Högbo bruk fanns redan på 1630-talet. När Sandvikens Jernverk anlades 1862 flyttades tillverkningen dit och järnbruks-epoken upphörde i Högbo. Herrgårdarna, smedstugorna, kvarnen och hammaren är några av de byggnader som ger Högbo dess karaktär idag.
 
Jädraås bruk
Jädraås bruk byggdes under 1800-talet och ingick som en del av Ockelboverken. Där ingick också bruken i Åmot, Brattfors och Åbron. Här finns en hytta kvar idag. Den är byggd i början av 1900-talet. På 1930-talet upphörde järnframställningen, men smedjan var igång ytterligare några år. Här finns också Jädraås-Tallås järnväg.
 
Mackmyra bruk
Mackmyra järnbruk grundades på 1500-talet. Järnhanteringen flyttade 1877 till det närbelägna Forsbacka. Herrgården byggdes i början av 1800-talet. Här finns många byggnader kvar; brygghus, smedja, kvarn, magasin, bodar samt smedsbostäder och arbetarlängor längs en liten gata.
 
Oslättfors bruk
Inte långt från Gävle ligger Oslättfors bruk.
Järnbruket grundades 1697 och drevs fram till 1880-talet. Spik och andra smidda järnvaror var viktiga produkter härifrån. Här finns arbetarbostäder, smedja, brygghus, kolhus, kvarn och andra byggnader. Den fina kyrkan från 1796 ligger alldeles invid strandkanten.
 
Tolvfors bruk
Tolvfors ligger nära Gävle. Här började man framställa järn under 1600-talet. Masugnen förstördes 1678 av en kraftig vårflod och byggdes inte upp. Men i smedjorna fortsatte arbetet under nästan 200 år. Här tillverkades ankare och roder till fartyg. De flesta byggnader revs under 1920-talet.

Wij valsverk
Wij järnbruk grundades 1797 och ingick i den stora "koncernen" Ockelboverken med anläggningar i Åbron, Brattfors, Åmot, Jädraås och andra platser i trakten. I slutet av 1800-talet utvecklades nya tekniker för att bearbeta stål genom valsning. Då för man stålet genom flera runda valsar så att det så småningom pressas till tunna plattor eller den from man vill ha. Valsningen upphörde 1933 men anläggningen lämnades kvar orörd. I närheten av valsverket finns annat sevärt: Wij herrgård, bruksarbetarbostäderna, stationshuset.
 
Åmots bruk
År 1710 anlades ett järnbruk i Åmot. Bruket ingick i hennes företagsgrupp Ockelboverken, tillsammans med herrgården i Wij, masugnen vid Åbron och hamrarna i Viksjö och Brattfors. Under 1800-talet framställde man mer järn och byn växte. Men 1887 flyttades tillverkningen över till Jädraås och Wij, och därmed var bruksepoken till ända.
 
Hofors hembygsgård
Hofors bruk börjar utvecklas i slutet av 1600-talet. Malm fanns det gott om i Torsåker, inte långt från Hofors. Under slutet av 1800-talet växte Hofors och bruket. Man byggde många bostäder för brukets arbetare. Ett sådant hus är idag Hofors hembygdsgård. Här kan du se hur en bruksarbetare bodde under 1800-talets slut och 1900-talets början.
 
Jädraås-Tallås järnväg
Byn Jädraås började växa och utvecklas från mitten av 1800-talet efter det att järnbruket anlagts. På 1880-talet började man frakta malm från gruvan i Vintjärn till Jädrås och järn från Jädraås till hamnen i Norrsundet. Frakten gjordes på den nybyggda järnvägen. Här kan du se stationshus, lokstallar, vattentorn och verkstäder.