Arbetarens mat

Vad åt man hos smeden? Lär dig att göra en god brödpudding!


När bruket övergick till att bli en industri, ett järnverk, försvann också många av de naturaförmåner som en brukssmed haft. Nu fick arbetaren istället en lön, som skulle räcka till mat och kläder.

Maten köptes
När arbetarna fick kvittera ut en lön, köptes också det mesta av maten. Tidigare hade uttagen av mat från bruksmagasinet dragits från lönen. Många gånger blev det inget kvar till en kontantlön. När arbetarna fick lön, kunde de själva bestämma var de köpte sina varor.

Utanför järnverkets ägor växte på många ställen ett samhälle där det fanns affärer och hantverkare. Det brukar kallas "komplementsamhälle". I Sandviken blev "Yttre Sandviken" ett komplementsamhälle, med både affärer, kaféer och nöjeslokaler.

Grisen var en "spargris"
Ett potatisland och en grisstia, ville arbetaren på verket ändå ha. Lite egen mat var tryggt. Grisen sågs som en "spargris" den förädlade matrester från hushållet till kött. På bruket tävlade man om vilken som fick största grisen. något konsul Göransson i Sandviken också engagerade sig i. Han gick runt på bruket och inspekterade grisstiorna, stack käppen i ströet och kände om det var torrt.

Allt togs tillvara
Vid slakten av grisen var det full aktivitet. Allt togs tillvara. Av blodet gjordes blodpudding, pölsa eller lungmos gjordes av inälvorna. Grisfötterna kokades och köttet saltades in.

Rotmos och fläsk
Maten var enkel. Till frukost kunde barnen få välling eller gröt och smörgås. Mitt på dagen åt man lagad mat, som rotmos och fläsk, kålpudding, korv och potatis, köttsoppa eller pannkaka. Kvällsmaten bestod ofta av sill och potatis och rågmjölsgröt.

Efterrätt på söndagar
På söndagarna åt man lite finare mat, pepparrotskött och potatis, pepparrotsgädda, eller till och med köttbullar. Som avslutning på söndagsmiddagen serverades också en efterrätt, som plommon med vispgrädde eller brödpudding, som ni kan se receptet på här till höger.

 
Grisen  kallades "spargrisen" och hade en liten stia vid bostadhuset.
"Spargrisen". Grisen var ofta det enda djuret man hade om man bodde i arbetarbostäderna. Bredvid bostaden hade man en grisstia.

Brödpudding

Sedan skorpan blivit avskild från mjukt vetebröd, skäres ett halft skålpund (2 hg), däraf i tunna skivor, och ett stop (1 liter och 3 dl), uppkokad mjölk, jämte en jumfru skirat smör.

Då det blötta brödet kallnat, lägges ett hwarf däruti uti en smord form, hwarefter lägges ett hwarf sylt, så åter ett hwarf bröd, tills det är slut.

Emellan hwarje hwarf strös ett par teskedar sammanblandat socker och kanel.

Öfwer sista varvet hälles lite grädde, hwari man wispat några äggulor, hwarefter formen inställes i warm ugn.

Recept ur: Hushålls- och kokbok, fullständig hjälpreda, Stockholm 1901