En ny tid i Gästrikland och Sverige

En stark tro på uppfinningar och tekniker förändrar vardagen.


Det industriella genombrottet i Sverige brukar bestämmas till 1870-tal. Under de decennier som följde grundlades många av de företag, folkrörelser och ideal som har betytt mycket för Sverige idag.

Vetenskapsmannen konstruerar maskiner
Världen runt om stod också i en brytningstid, där ny teknik och nya idéer fick fotfäste. Vetenskapen fick en ny roll. Tidigare hade vetenskapliga idéer mest använts för att utforska naturen. Vid den här tiden började vetenskapsmannen också konstruera maskiner, elektriska motorer och mycket annat.

I Sverige avlöser uppfinnarna varandra vid den här tiden. Där de mest kända är Nobels dynamit, Lagermans tändsticksmaskin, de Lavals mjölkseparator, Ekmans sulfitcellulosa metod och många andra. Under 1890-talet kommer en ny våg av uppfinningar, Sven Winqvist uppfinner kullagret, Baltzar von Platen och Carl Munthers kylskåpet. Gustaf Eriksson tillverkar den första svenska bilen.

Disponenter tar över
I Gästrikland börjar ett skede där gamla bruksideal övertas av moderna industrier med ny teknik. Brukspatronen får lämna ifrån sig makten till disponenter och överingenjörer. Många bruk försvinner.

Konkurrens från England ställer nya krav på investeringar från bruksägarna de som klarar omställningen blir järnverk. Smeden som haft en speciell status i brukssamhället, ersätts av nya yrkesmän med specialiserade yrkesroller. De industrier som hänger med i utvecklingen växer snabbt.

Sandvik grundades efter Göransson lyckade försök med Bessemermetoden och fortsätter att utvecklas i rask takt. Forsbacka bruk omvandlades till järnverk, även där gjordes götstål med bessemerkonverter. Hofors bruk var nära att försvinna i den stora "bruksdöden" på 1880-talet. Bruket gick i konkurs, men övertogs och utvecklades till en modern storindustri under ledning av Per Eriksson.

 
Maskinisten var en respekterad  person. Klicka för att se en större bild!
Maskinisten. Den som kunde sköta de nya maskinerna var en viktig person. Det var inte undra att maskinisterna ofta poserade på fotografier på sina arbetsplatser.

Klicka gärna på rubriken eller bilden för att se den i större format. Den kan ta lite tid att ladda ned till din dator!