Maten ombord


Maten var ofta enkel ombord. Man hade provianterat innan avresan och man köpte också mat när man kom till hamnarna.

Tre måltider per dag
Sjömannen var garanterad tre måltider varje dag. De bestod mest av kokt kött, ärter och andra grönsaker. Potatis åt man inte så ofta. Det var vanligt att man lagade maten själv. Ibland hade man också en kock med som lagade maten till befälen. Kocken hade ett liten kök.

Råd för god kost
Det var också viktigt att ha en god kost för att inte bli sjuk. Från Läkare-bok för sjöfarande Till Hjelpreda För herrar sjökaptener, av Dr Eduard Braun, utgiven i Stockholm år 1878, sägs följande:

Födoämnen
Godt och ymnigt dricksvatten är det första villkoret för en sund förplägning ombord. Brist på godt vatten och ren luft orsakar typhus, skörbjugg, rödsot och många andra sjukdomar samt dödar derigenom mera sjöfolk än krig och skeppsbrott

Öl anses av nordens nationer för ett af de vigtigaste näringsmedlen till sjöss. Öl är en närande, stärkande och lifvande dryck, som befordrar matsmältningen och anses vara ett godt medel mot skörbugg

Bränvin behöfver väl icke utgöra en del av matrosens dagliga kost, men bör brukas, när det gäller i hast höja kroppskrafterna till uthärdande af köld, fukt och ansträngningar

En skeppsskorpa af bästa slag skall hafva följande egenskaper: ytan skall vara ljusbrun eller brungul, öfverskorpan sitta fast, skorpan i sin helhet vara torr, gifva ett klart ljud vid anslag med fingret, icke visa spår av mask eller falla i smulor, när hon brytas itu

Söndersmuladt bröd angripes gerna af mask och blir derigenom så mycket mindre närande, som just förtära brödets bästa beståndsdelar. Det kan dock njutas utan skada för helsan

En börjande förruttnelse af färskt kött kan icke anses såsom något giltigt skäl att bortkasta det. Är köttet endast lätt ankommet, kan det förtäras utan skadliga följder, när det icke njutas uteslutande och en längre tid.

En liknande beskrivning finner vi i Richard Garbergs bok I rigg och skans:

En usel föda bestod oss. Benmjölskexen var bemängda med spindelväv och mask, köttet och fläsket ruttet och gammalt, ty det var sådant som legat kvar sedan föregående resa. Vi fingo minsann inte ha stora anspråk på livet.

Från Alfhild har vi flera räkningar som berättade vad man åt, men även annat som användes ombord. Alfhild lämnar Sverige i december 1874.

Philadelphia
April 8 1875

Dollar
March 20 14 beef 1,40
20 vegetables 35
25 14 beef 1 40
27 13 beef 1 40
27 vegetables 18
27 2 gall. milk 80
27 1 bas onions 85
27 1 bas turnips 65
27 1/2 bas carrots 50
30 14 beef 1 40
30 vegetables 12
April 1 vegetables 30
1 14 beef 1 40
3 14 beef 1 40
3 vegetables 30
6 14 beef 1 40
6 vegetables 30
    14 45

Inköpslista. När Alfhild är i USA köper man mycket mat och många olika råvaror. Denna räkning är från slaktaren H. Alburger på South Second Street Market i Philadelphia. Man har även skrivit fartygets namn, men stavat det på engelskt vis, nämligen "Alfield".

 

Räkning för kapt. I. Swäns skep Alfild Rub./Kop.
10 1/2 pud. skeppbröd å 2,30 rub. pud 24,15
En tunna kött 0,20
2 tunnor fläsk 0,58
1/4 skålpund smör 13,20
3 dito ärter 0,60
En fläskskinka 3, 24
1 pud stockfisk 3, 50
1 dito storsill 0,30
Potatis och kålrötter 2, 40
En rulle segellduk 14, 50
5 skålpund medwurst 1, 50
6 skålpund ost 1, 50
5 skålpund socker 1, 50
4 flaskor ätika 0,40
10 skålpund talg 1, 50
Tänstickor 0,20
   
Solomboll den 20 juli 1875 A.J. Andersson   

Proviantering. Här ovan är en räkning från Alfhilds besök i Archangelsk i Ryssland. Förmodligen är det nästa hamn efter Malmö. Man köper både kött, fläsk och fisk och betalar i ryska valuta; rubel och kopek.

  Gerdas kök

Fartyget Gerdas kök. Här lagade man sin mat ombord på skeppet.

Kötträkning

Maträkning

Räkningar. Bland Alfhilds handlingar finns sparade kvitton där man kan se vilka varor som köptes och hur mycket de kostade.

Klicka på rubriken eller på bilden för att se en större bild av räkningarna!